Idag så har vi badat, vi fick ett tips av ett par andra svenska turister att vi skulle prova på ett annat ställe i viken. Så vi gick dit istället, och som dem sa så om man simmade längre ut så kom det ett slags korallrev. Det var inte så färgglatt direkt men det var fint och det var mycket fiskar, och många sjöborrar som jag inte var så förtjust över... Men dem var väldigt coola:D Fast knäpp som jag är så tyckte jag ändå dem mörka stenarna/korallerna var lite "creepy" :S Men sen så började det regna (igen) och mamma tyckte att det kändes som att det började dra utåt så vi bestämde oss för at simma in igen, där jag gick direkt och duschade m.m

Solbrännan har gått ner vaäldigt mycket medans jag blir lite brunare varje dag, skulle säkert gå fortare utan denna brist på sol-.-'

Internetåtkomsten blir jag halvt förbannad på, datorberoende som jag är (fast mamma sskulle säga att det bara är bra för mig att inte sitta vid datorn hela tiden, hon har till en liten del rätt men jag har ingen kontakt alla med kompisarna hemma utan dator, och det är ju ganska tråkigt, eftersom jag saknar dem så j**** mycket!D': ). Men på vissa ställen (som The Reef) så står det (även om vi är anslutna) "internetåtkomst saknas".

Snart ska vi väl gå och äta nåt ordentligt (typ lunch, även om klockan är 15.40), fast som mamma säger: vi har blivit lite som lokalbefolkningen, äter när man är hungrig.

Och som min kusin (Kristina) berättade efter att hon varit i Spanien i somras, så åt dem väldigt mycket OREO eftersom ddet också fanns att köpa där i Spanien, så äter (och köper) vi väldigt mycket Pringles, fast inte lika mycket som i Malaysia, det är lite dyrare här, fast det kankse är för att vi är på just Kohk Lipe, där mamma berättade att det är lite dyrare än i "resten" av Thailand:P

//Sofia

Dags att byta boende The Reef var riktigt lyxigt, vi har haft AC, varmvatten i duschen och fritt internet som vi dock inte lyckades använda. Stället låg på en höjd ca 5 min promenad från Sunrice beach och hade havsutsikt från takterrassen.

Nu skulle vi vidare till Blue tribes på Pattaya beach. Vi hade bokat en hydda med strandutsikt och det fick vi. Huset vi bor i har två våningar och väggen mot stranden på övervåningen kan skjutas åt sidan så att rummet blir ett med den lilla balkongen. Uppe finns två enkelsängar och sittdynor. Nere en 160 bädd och badrum, Ingen AC och inget varmvatten dock. Enda nackdelen med det här supermysiga stället är att snickaren "glömt" sista steget mot avsatsen för den utvändiga trappen, vilket gett ca 20-25 cm öppning till marken 3 m ner. Så hönsmamma som jag är så får inte Johan sova uppe.

Under eftermiddagen så hittade killarna två nya kompisar Axel och Nora från Karlstad.

Sen fram emot kvällen så lättade molnen och vi fick plaska runt i vattenbrynet och njuta av en underbar solnedgång. Pat tai! Denna kväll så fick vi se både Johan och Henrik glufsa i sig Thaimat:) Henke åt nudlar med räkor, bönstänger m.m och Johan nudlar med kyckling ägg och jordnötter.

/Agneta

Dags att prova Sunset beach. Ca 15 min promenad över öns centrum tar en till Sunset, en liten strand som vätter mot grannön Adang. När vi kom ner på stranden konastaterade vi snabbt att det var för kraftiga vågor och högvatten, våran våghalsing Johan jagade raka vägen mot vattenbrynet och blev omkullkastad av en våg men ville lika snabbt i igen, det blev att hala upp honom en bit och bege sig till en annan strand. Vilket blev västra sidan av Pattaya beach. Och precis när vi nådde stranden så började det regna igen..men vid det här laget börjar vi bli vana.

Tydligen är det så här över hela Asien för tillfället, upp och ner dvs. Thailändarna skakar på huvudet och suckar... december, sun and no vind..this year no rain in july but rain in december...

Barnen badar dock glatt ändå och troligtvis så har molnen räddat våra lätt svedda näsor och axlar. Det är alldeles lagaom att solen tittar fram då och då.

Kvällen tillbringar vi på Pooh's bar och resstaurant med grillad mat och livemusik, en thailändare som sjunger covers på engelska :)

Sen sussar vi sött, sista natten på The Reaf var lugn!

/Agneta